it is still seven days a week.
Sista dagen idag. Min kropp har mått förhållandevis bra. har dock varit hungrig HELA dagen, helt galet.
Jag kan fortfarande känna sug efter det där snabba sockret, men en vana som har hållt i sig i 13 år, sitter i psyket. Dock har jag insett att min kropp faktiskt mår bättre utan just detta sockret. Jag är pigg under hela skoldagen(såvida inte sömnen har blivit undanskyfflad tack vare "Vaken i P3 och P4") Äter ordentliga mål, och äter när jag är hungrig. När man äter mycket snabbt socker så kommer hjärnan i obalans tror jag. Insulin skjuts ut, orken är på topp och hjärnan tror det ska fortsätta ett tag, men sedan visar det sig att energin tar slut direkt. När du äter en bra och mångsidig kost så mår kroppen och hjärnan bra. Allting hålls jämnt.
Dock tror jag det är skillnad på att vara sund och sjuk, speciellt i dagens samhälle. Att bara äta slaviskt god mat betraktas i dag som sjukdom. Just pga medvetenheten som finns ang. kost, träning och kroppens påverkan av tidigare nämnda faktorer. Att snöa in alltför mycket på dessa ämnen kallas alltså sjukdom, eller så legitimerar vi det och kallar det istället: dietist. Det är legitimt i många yrken att veta mycket om mat, vem är det som ska avgöra vilka som är faktiskt sjuka i samhället? Just det ja, individerna själva.
Anser jag att det inte finns något som helst syfte med att äta godis, choklad, nötter utan enbart mat, då är det upp till mig. Om jag är sjuk eller inte, det handlar om gradskillnader.
För mig är att vara sund att vara mån om sin kropp, alla dess beståndsdelar. Alltså: är du trött i huvudet en dag, ta en powernap framför träningen så går plugget bättre. Det handlar inte bara om att måna om sitt yttre och alla andra fina effekter bra träning och kost ger, det hjälper förstås också psyket men kan lätt bli minst lika nedbrytande för psyket. Definitionen av begreppen: "må bra" och "sund" har jag grubblat mycket på under denna period. Detta då det är så tätt kopplat till just mat och träning för många. Men jag har nog kommit fram till att jag helst äter efter tallriksmodellen, då det både gynnar min kropp liksom mitt psyke. Men jag är mänsklig, alltså kan fela, och har ett hjärta, annars vore jag en maskin.
Min hypotes om att det svåraste skulle vara att hitta motivationen stämde inte. Jag hittade motivationen på ett helt nytt sätt nu, jag har börjat tänka: "äsch, bara gör och tänk sen". Då slipper jag gå och grubbla på OM jag ska träna, eller oM godis är gott. Det jobbigaste under perioden har helt klart varit dem fem första dagarna. Då honungstuben var ÖVERALLT. Men sedan gjorde jag upptäckten att andra pålägg faktiskt är riktigt smakrika. Att utesluta en last i mitt liv har varit ögonöppnande, och är något jag rekommendera för alla. Jag har upptäckt vad annars det finns för något som ger mig samma njutning. Det är en fix idé att honung är godast. En fix idé kan man ändra, om du har karaktär, envishet eller helt enkelt ett projekt att slutföra.
I fortsättningen ska jag i största möjliga mån utesluta onödigt härdat socker, då jag nu verkligen har upptäckt att det faktiskt inte är livsnödvändigt. Vare sig på bion eller under myskvällen på lördagen. Men jag anser att det är sunt att kunna unna sig, vi har ju ett sk. belöningscentra i hjärnan av en anledning. Att träna stimulerar detta centra på ett sätt, så endorfiner springer ut. Men det finns andra sätt att belöna sig på, och jag tror det är viktigt att undersöka dessa sätt, för att få ett mer hälsosamt perspektiv på typ.. Livet. och inte sluta som en labil tant med tre taxar: en strävhårig, en släthårig och en korthårig. Bara för att hon verkligen inte kunde bestämma sig, då hon just hade käkat en daimtårta själv.
Dagens förändring: hungrig konstant, men bra hungrig.
Dagens humör: sorgligt att sluta blogga: jag vet att ni bryr er om oss! Sen hade vi PA möte och det kändes konstruktivt och bra, satte igång många idéer vilket är jobbigt men utvecklande.
Tankar inför morgondagen: kommer jag vara sugen? Nej, inte på en torsdag.
.. Jag har faktiskt karaktär, tydligen.
// lilla o.
Jag kan fortfarande känna sug efter det där snabba sockret, men en vana som har hållt i sig i 13 år, sitter i psyket. Dock har jag insett att min kropp faktiskt mår bättre utan just detta sockret. Jag är pigg under hela skoldagen(såvida inte sömnen har blivit undanskyfflad tack vare "Vaken i P3 och P4") Äter ordentliga mål, och äter när jag är hungrig. När man äter mycket snabbt socker så kommer hjärnan i obalans tror jag. Insulin skjuts ut, orken är på topp och hjärnan tror det ska fortsätta ett tag, men sedan visar det sig att energin tar slut direkt. När du äter en bra och mångsidig kost så mår kroppen och hjärnan bra. Allting hålls jämnt.
Dock tror jag det är skillnad på att vara sund och sjuk, speciellt i dagens samhälle. Att bara äta slaviskt god mat betraktas i dag som sjukdom. Just pga medvetenheten som finns ang. kost, träning och kroppens påverkan av tidigare nämnda faktorer. Att snöa in alltför mycket på dessa ämnen kallas alltså sjukdom, eller så legitimerar vi det och kallar det istället: dietist. Det är legitimt i många yrken att veta mycket om mat, vem är det som ska avgöra vilka som är faktiskt sjuka i samhället? Just det ja, individerna själva.
Anser jag att det inte finns något som helst syfte med att äta godis, choklad, nötter utan enbart mat, då är det upp till mig. Om jag är sjuk eller inte, det handlar om gradskillnader.
För mig är att vara sund att vara mån om sin kropp, alla dess beståndsdelar. Alltså: är du trött i huvudet en dag, ta en powernap framför träningen så går plugget bättre. Det handlar inte bara om att måna om sitt yttre och alla andra fina effekter bra träning och kost ger, det hjälper förstås också psyket men kan lätt bli minst lika nedbrytande för psyket. Definitionen av begreppen: "må bra" och "sund" har jag grubblat mycket på under denna period. Detta då det är så tätt kopplat till just mat och träning för många. Men jag har nog kommit fram till att jag helst äter efter tallriksmodellen, då det både gynnar min kropp liksom mitt psyke. Men jag är mänsklig, alltså kan fela, och har ett hjärta, annars vore jag en maskin.
Min hypotes om att det svåraste skulle vara att hitta motivationen stämde inte. Jag hittade motivationen på ett helt nytt sätt nu, jag har börjat tänka: "äsch, bara gör och tänk sen". Då slipper jag gå och grubbla på OM jag ska träna, eller oM godis är gott. Det jobbigaste under perioden har helt klart varit dem fem första dagarna. Då honungstuben var ÖVERALLT. Men sedan gjorde jag upptäckten att andra pålägg faktiskt är riktigt smakrika. Att utesluta en last i mitt liv har varit ögonöppnande, och är något jag rekommendera för alla. Jag har upptäckt vad annars det finns för något som ger mig samma njutning. Det är en fix idé att honung är godast. En fix idé kan man ändra, om du har karaktär, envishet eller helt enkelt ett projekt att slutföra.
I fortsättningen ska jag i största möjliga mån utesluta onödigt härdat socker, då jag nu verkligen har upptäckt att det faktiskt inte är livsnödvändigt. Vare sig på bion eller under myskvällen på lördagen. Men jag anser att det är sunt att kunna unna sig, vi har ju ett sk. belöningscentra i hjärnan av en anledning. Att träna stimulerar detta centra på ett sätt, så endorfiner springer ut. Men det finns andra sätt att belöna sig på, och jag tror det är viktigt att undersöka dessa sätt, för att få ett mer hälsosamt perspektiv på typ.. Livet. och inte sluta som en labil tant med tre taxar: en strävhårig, en släthårig och en korthårig. Bara för att hon verkligen inte kunde bestämma sig, då hon just hade käkat en daimtårta själv.
Dagens förändring: hungrig konstant, men bra hungrig.
Dagens humör: sorgligt att sluta blogga: jag vet att ni bryr er om oss! Sen hade vi PA möte och det kändes konstruktivt och bra, satte igång många idéer vilket är jobbigt men utvecklande.
Tankar inför morgondagen: kommer jag vara sugen? Nej, inte på en torsdag.
.. Jag har faktiskt karaktär, tydligen.
// lilla o.
Kommentarer
Trackback