tiodagar

Sista dagen idag. Min kropp har mått förhållandevis bra. har dock varit hungrig HELA dagen, helt galet. 
Jag kan fortfarande känna sug efter det där snabba sockret, men en vana som har hållt i sig i 13 år, sitter i psyket. Dock har jag insett att min kropp faktiskt mår bättre utan just detta sockret. Jag är pigg under hela skoldagen(såvida inte sömnen har blivit undanskyfflad tack vare "Vaken i P3 och P4") Äter ordentliga mål, och äter när jag är hungrig. När man äter mycket snabbt socker så kommer hjärnan i obalans tror jag. Insulin skjuts ut, orken är på topp och hjärnan tror det ska fortsätta ett tag, men sedan visar det sig att energin tar slut direkt. När du äter en bra och mångsidig kost så mår kroppen och hjärnan bra. Allting hålls jämnt. 

Dock tror jag det är skillnad på att vara sund och sjuk, speciellt i dagens samhälle. Att bara äta slaviskt god mat betraktas i dag som sjukdom. Just pga medvetenheten som finns ang. kost, träning och kroppens påverkan av tidigare nämnda faktorer. Att snöa in alltför mycket på dessa ämnen kallas alltså sjukdom, eller så legitimerar vi det och kallar det istället: dietist. Det är legitimt i många yrken att veta mycket om mat, vem är det som ska avgöra vilka som är faktiskt sjuka i samhället? Just det ja, individerna själva. 

Anser jag att det inte finns något som helst syfte med att äta godis, choklad, nötter utan enbart mat, då är det upp till mig. Om jag är sjuk eller inte, det handlar om gradskillnader. 

För mig är att vara sund att vara mån om sin kropp, alla dess beståndsdelar. Alltså: är du trött i huvudet en dag, ta en powernap framför träningen så går plugget bättre. Det handlar inte bara om att måna om sitt yttre och alla andra fina effekter bra träning och kost ger, det hjälper förstås också psyket men kan lätt bli minst lika nedbrytande för psyket. Definitionen av begreppen: "må bra" och "sund" har jag grubblat mycket på under denna period. Detta då det är så tätt kopplat till just mat och träning för många. Men jag har nog kommit fram till att jag helst äter efter tallriksmodellen, då det både gynnar min kropp liksom mitt psyke. Men jag är mänsklig, alltså kan fela, och har ett hjärta, annars vore jag en maskin. 
Min hypotes om att det svåraste skulle vara att hitta motivationen stämde inte. Jag hittade motivationen på ett helt nytt sätt nu, jag har börjat tänka: "äsch, bara gör och tänk sen". Då slipper jag gå och grubbla på OM jag ska träna, eller oM godis är gott. Det jobbigaste under perioden har helt klart varit dem fem första dagarna. Då honungstuben var ÖVERALLT. Men sedan gjorde jag upptäckten att andra pålägg faktiskt är riktigt smakrika. Att utesluta en last i mitt liv har varit ögonöppnande, och är något jag rekommendera för alla. Jag har upptäckt vad annars det finns för något som ger mig samma njutning. Det är en fix idé att honung är godast. En fix idé kan man ändra, om du har karaktär, envishet eller helt enkelt ett projekt att slutföra. 
I fortsättningen ska jag i största möjliga mån utesluta onödigt härdat socker, då jag nu verkligen har upptäckt att det faktiskt inte är livsnödvändigt. Vare sig på bion eller under myskvällen på lördagen. Men jag anser att det är sunt att kunna unna sig, vi har ju ett sk. belöningscentra i hjärnan av en anledning. Att träna stimulerar detta centra på ett sätt, så endorfiner springer ut. Men det finns andra sätt att belöna sig på, och jag tror det är viktigt att undersöka dessa sätt, för att få ett mer hälsosamt perspektiv på typ.. Livet. och inte sluta som en labil tant med tre taxar: en strävhårig, en släthårig och en korthårig. Bara för att hon verkligen inte kunde bestämma sig, då hon just hade käkat en daimtårta själv. 

Dagens förändring: hungrig konstant, men bra hungrig. 
Dagens humör: sorgligt att sluta blogga: jag vet att ni bryr er om oss! Sen hade vi PA möte och det kändes konstruktivt och bra, satte igång många idéer vilket är jobbigt men utvecklande. 
Tankar inför morgondagen: kommer jag vara sugen? Nej, inte på en torsdag.
.. Jag har faktiskt karaktär, tydligen. 

// lilla o.

åt galen frukost - gött. Har även lyckats shoppelura lite, fikat utan att fika(det ni!) och gått på bio med wasa som sällskap. Sjukt eller sunt? Det är en thin line. 

Dagens förändring: jag lyckas motstå frestelsen genom att inte leta efter dem, utan att leta efter mer hälsosamma, bra, alternativ
Dagens humör: ett ord: lycklig. 
Tankar inför morgondagen: lång dag. Onsdag. same thing different name

äcklig övertext säger du.
jaha tänker jag. 

efter att ha konstaterat att negativ stress orsakas av att tas på sängen, var det dags för att haspla ur mig att cirkus och djurförsök är likställt. Såklart menade jag inte det. Dividerade sedan huruvida HIV var ett virus eller bakterie, detta resulterade i en geni-förklaring från naturarna i klassen. Underbar förmiddag helt enkelt.

Efter att ha skrikit rätt ut, slått datorn en sväng och skrikit igen. Var det dags för träning. Kunde verkligen inte fokusera på vad jag gjorde, vilket höjde skaderisken med ca 700%. Men nu är den genomförd. Väl hemma väntade pappsens mat, dvs kolhydrat laddning av sällan skådad sort. Med bulgur istället blev den ändå överkomlig. 


Imorgon - studiedag. Ska spenderas med träning, MUF och bio med fantastiska fouran. 
Nu - skriva klart välfärdsrapporten, ja, den ska in innan jag call it a day. 

Dagens förändring: Nja, med en bra frulle, löser sig dem flesta hormonella rubbningar under dagen. 
Dagens humör: LABIL. men inte pga. kosten, extern händelse jag tyvärr bara delger mig med projektarbets-snubbarna.
Tankar inför morgondagen: Tisdag.. Snart fredag då.. typ. 

Rimmar ju.. typ. 

En riktig latmask dag. Skulle ha tränat, gjorde jag det? nej. Hjälpte jag mamma att laga mat? ja. Allt är verkligen upp och nervända världen här hemma. Sitter jag i soffan med pappa och tittar wallander? JA?!

Min kropp börjar vänja sig. Jag äter mat hela tiden. Förr var jag inget stort fan av mellanmål, ni cirkulerar mitt liv kring dessa mellanmål. hett tips:dinkel av polarbröd - med ost Och skinka(Anna, min väns favvo). Smakar som varm macka, fast kall.. Ja det lät inte sunt, men jag är sund. 

Vilodagar behöver kroppen för att återhämta sig och bygga upp sig. Så att vila var ett bra beslut. Kycklinggrytan ett sämre, inte precis stört god kanske. Men jag har som sagt min älskade: bulgur! Att jag inte har upptäckt den innan?! Sen att vi har två packet här hemma med olika versioner av bulgurn(från dem dagarna när mamma har återfall till dietist-svängen) gör inte mitt liv mer hemskt. Alltså bulgur, jag skulle kunna skriva ett inlägg om det, det är bra för kroppen, ger byggstenar och bränsle till hjärnan och bättre än potatis, men smakar likartat. LOVE IT. hehe.

Dagens humör: har varit mestadels gott, trots hormonsvängningar så har jag bibehållit blodsockernivån jämn(mellanmål återigen) och är helt enkelt en mer trevlig person. jag har sluppit all den ångesten som kan komma när man på sönagskvällen moffar i sig en maraboukaka. 
Dagens förändring: jämnt blodsocker och trivts med det. Jag tror kroppen inte längre suktar efter ett överskott av dopamin utan har börjat vänja sig. 
Tankar inför morgondagen: måndag, äcklig dag i skolan, till fyra-tiden. men jag får träffa mina favoriter(dvs. klasskompisarna) och det gör mig lycklig, att ha en sådan klass som jag har.

Återigen, inget socker på morgonen(se:lunch), men lite bacon, omelett och dinkelbröd har ingen klagat på. Nu är jag ungefär så illamående så jag vet inte vad. Försöker styra tankarna på att jag har ätit bacon vilket är bra om man har förlorat salt(jag? hur hände det?)

ingen välfärdsrapport skriven idag inte, det blir nattarbete imorgon. Har degat runt i en timme nu, duschat och så. Nu ska jag dammsuga och damma, och vara allmänt 50-tals housewife. minus köksgöran. Är inte ens ett uns sugen på någon form av smet eller deg. Under dessa dagarna som har gått har jag mer och mer kommit till insikten hur onaturligt godis är för kroppen. Egentligen, det är inte direkt så att medeltids-Hugolina's kropp skulle tyckt om gott och blandat, för hon visste bättre. det är inte bra för kroppen. Förhoppningsvis sitter denna funderingen kvar efter dem tio dagarna, Det hade varit gynnsamt för folkhälsan. 

OCH BTW, det glömde jag att säga. Vår naturkunskap lärare gav oss i uppdrag att i väntan på att få laborera att skriva ett rim med så många celldelar som möjligt. Och gissa vad? jag, emilia, anna och sofie vann. Glädjen var ett faktum i Torsdags. Tills vi såg priset. En "X-tra stor, X-tra god" gott och blandat påse. Komiskt för våra klassmates(mat?), tragiskt för oss. Tror nog min insikt kommer från att ha sniffat på påsens innehåll i någon timme. Det luktar gott, mest för att man vet att det är godis -> onyttigt -> bra för psyket, whenever.. ELLER?

BTW, jag har varit orimligt stabil dem senaste dagarna, har jag varit nere har det hållt i sig, har jag varit matt eller glad har det likaså hållt i sig. Vad kan detta bero på? HRMHRMHRM...
Lite blödig är jag fortfarande, that time of the month suger. 

DAGENS FÖRÄNDRING: åminns torsdagen och suget försvann helt på en hemmakväll påse. 
DAGENS HUMÖR: stabilt, likt dem senaste dagarna. 
TANKAR INFÖR MORGONDAGEN: söndag.. skjut mig. alltså verkligen, varför?

femte dagen och jag har idag ätit ordentliga kolhydrater, inte överkonsumerat, mest för att kroppen faktiskt Behöver det. Jag tränar så pass mycket att några mål i veckan är en självklarhet att kolhydrater måste finnas med i. Annars då?
Lite svag, blodbrist återigen. Men glad, glad för att det har gått fem dagar och jag har klarat av mig själv, glad för att veckan är över, glad för att Anna är klok och stark, glad över att balklänningsutprovning gick bra(eller tja, jag lever), glad över att det är helg, glad att jag ska till lägenheten ikväll på lite förhäng med tjejerna, glad att det är grace. Och alla dessa faktorer är helt obundna till socker, och ändå har jag känt mig belönad, troligtvis för att min tacksamhet har tagit över sackarosets dopamin-sak, tacksam över att jag har så fina vänner, tacksam över att jag faktiskt har varit glad 3/5 stunder denna vecka, tacksam över min fina mamma(ja, jo, men faktiskt, ibland så.), tacksam över att jag har så härliga vänner och tacksam över att livet är näääästan precis som jag vill för en stund. 

Koh Thai:s lunchmeny är farligt god!

" Tjugo i åtta. 15 minus." *rullgardinen åker upp* Dem orden vaknar jag av. Med tanke på att jag vid åtta hade ett muntligt anförande i Engelska C som jag ej hade helt klart, var detta alltså inte direkt goda nyheter. Hade en galen mardröm inatt och blir fullständigt livrädd när klockan ringer vid sju(iPhones bilalarm..) utan att tänka på konsekvenserna. mest på min säkerhet för stunden. 

Tre prov senare, och en tveksam frukost & godkänd lunch var blodsocker-dippen ett faktum. Väl hemma blev det müsli x 2 samt hallon och fil. Relativt asmätt. AsGÖTT! lyckades lura kroppen och inte ta honung, dock tror jag nog mitt müsli med dess torkade innehåll inte är helt utan socker, dock mer fruktos - Bra socker. 

Det är sjukt, jag har blivit så medveten om hur viktig frukosten är för mig. Får jag den så är jag faktiskt inte ens en PMS-kossa during "those days". God frukost - god dag(ha ha.. haha... okej humorn är inte längre där)

Avslut:
Dagens förändring; LABIL, troligen pga. mardröm och missad frulle. Men jag lyckades med att ta ett hyfsat mellanmål.
Dagens humör; eh ehehe hehe. Glad, men svag på något sätt. Typ nära till lipen men still smiling. Sjukt. 
Tankar inför morgondagen; FREDAG, vem är inte glad?! Skiter i resten typ. 

OCH BTW, den som vill kritisera Anna kan gärna höra av sig till mig, jag lovar, kan hoppa frukost en dag,
just for you..!

Enligt min åsikt. Jag har idag lyckats ha fred med alla, utom möjligtvis mig själv stundom, men det uppnår jag aldrig fullt ut. Kul att gnabbas med sig själv, känner mig alltid som en blandning av JD, Sheldon och Solsidan Alex - kan inte bli annat än kul, i efterhand förstås.

Müslit gör min morgon, nej, det gör hela min tillvaro faktiskt. Så fort mitt sötsug kommer vet jag att det ligger där och väntar på mig till imorgon och vips, sju dagar känns uthärdliga.  För att göra det lite extra devil-like så står honungstuben bredvid. Mest för att bevisa för mig själv, och jag måste erkänna att det redan nu svettas i munnen av tanken av att jag kommer få festa på den om mindre än en vecka. Är mitt sockersug verkligen över då? 

Jag verkligen känner hur jag skulle mått bättre med lite fler belöningar i vardagen. Men jag börjar faktiskt hitta andra sätt. Att faktiskt klappa mig själv på axeln(och nej, inte bokstavligt, silly.) är ju faktiskt ett alternativ. Att faktiskt tycka att jag är bra och säga det högt(ja, högt) funkar oroväckande bra. För egentligen är det som Bandura eller någon sa, den bästa och starkaste belöningen för ett beteende kommer inifrån.

jag är extremt labil kan påpekas. Extremt känslig för yttre påtryckningar av alla sorter, tv, kompisar, föräldrar, skola. Satt igår och b(r)ölade till "Sofias änglar", lät ungefär som en flock sälar. Rätt bra jobbat ändå. Skulle berätta Om programmets innehåll idag och tårarna bara kom. Och för er info så snittar jag nog ett lip i kvartalet. 

klockan är elva på andra dagen och jag börjar känna energi rinna ur mig. 
rostmaskinen står på stand-by, honungen bredvid och ett nytt paket med 
bröd bakom. Försöker mor min att säga mig något?
Eller är det helt enkelt Gud?

Att hitta motivationen till att plugga religion med detta som bas
är svårt. Enda positiva - man blir galet mätt. 




frögröt och berocca boost 2.0

// oliven

det första du såg när du vaknade i morse: HEMMAKVÄLL PÅSEN, fortfarande ej uppäten pga. min brist på sockersug i helgen. I HelGen. 

Det, mina vänner och följeslagare, var minsann en bra första utmaning.
Efter att sedan ha slickat rent skålen med fil och diverse gryn får jag reda på av mor min att hälften av dem grynen blir man förstoppad av. Och för er som undrar: nej, jag har inte i tankarna att gå runt och vara sockersugen Och förstoppad. Lite likt Johan Glans inte ville vara tjock Och rosa.
Detta konstaterande ledde till en massiv konsumtion av vatten under förmiddagen, något mina njurar inte riktigt klarade av. Porlet som följde skulle imponera detsamma i Amazonas regnskogar med diverse vattenfall. 

Spenatsoppa till lunch, den smakade ändå decent måste jag säga. Efter att ha delat ut CV lite här och var 
kallade njurarna på mig Igen. och igen. och igen.

Ni vet sådana dagar då man drömmer, om inte våta, så saftiga drömmar om hemmakväll påsen framför sig.
Sådana dagar inträffar mig alltför ofta för att folkhälsan skulle tjäna på det. Så nu, sista helgen med socker, kändes det som att det enda rationella(se:rätta) var att köpa fredagsgodis och njuta. Vad händer? J A G  Ä R  I N T E  S U G E N ?! Har ni testat att tvingat i er godis? Nej, det är vad helgen har bestått av. Tvångsmässigt matbeteende(se: gottesaker), jag har testat allt: mcdonalds(jag jobbar där, imagine that!), choklad(center, marabou daim osv.), hemmakväll(se ovan.) samt glass. Om jag inte hade ett sockerberoende innan denna helgen så har jag nu skaffat mig ett. LOOKING FORWARD TO TOMORROW, AND THE DAY AFTER TOMORROW AS WELL!
Jag har mest ätit(se: bälgat i mig) allt för att jag kan. Just det, kan.

Nej, alltså näe. Reflekterade lite över morgondagens frukost nyss.. Den fick inte mig att hoppa i taket av lycka.
Alternativen är som följer:
- havregrynsgröt med linfrön/psyliumfrön.
- hemmabakat bröd utan mjöl, smakar som en vettig
sista måltid för fångar på Guantanamo, med ost.
- mjölk, diverse frön och gryn i en skål. 

Senaste veckans frukostar:
- flingor, socker och fil.
- havrefras, socker och fil.
- mackor med honung på.
- rostat bröd. 

Ja. Need I say more?

Jag är redan något av ett nyttighetsfreak stundom, så på ett sätt så ser jag faktiskt fram emot dem kommande tio dagarna. Kroppen kommer att må kalas, det får hjärnan vänja sig vid. Frågan är hur jag nu ska belöna mig själv? NI VET JU HUR DET ÄR, skrivit klart(se: en halv sida) en uppsats, Dä va bra jort tänker man och spenderar sen kommande kvarten till att klura ut passande belöning i matväg som inte kräver en att göra en alltför stor ansträngning. Well, Olivia, say byebye to that. 

men: du lever bara en gång, right?