Svält
Jag känner mig inte riktigt klar idag med hur jag tycker och känner. Sen starten har jag sökt mycket på internet och bland bloggar för att se hur det går för andra som går på liknande pulverdieter. Ibland är det fruktansvärt roligt att läsa om hur mammor försöker gå ner sina graviditeters kilon men alltid ”ramlar dit” på påskmaten eller lillans födelsedagstårta.
Men så söker jag vidare och hittar inte alls lika roliga sidor, där unga tjejer går på dieten i hopp om att uppnå någon form av ”kroppslig perfektion”. Jag hittar en sida på en tjej i min ålder, ett levande skelett. Hon lägger dagligen in en dagbok om vad hon har ätit och tillägger hur äcklig hon är som inte klarade målet idag heller. Hon äter nämligen nutrilett och ligger i hårdträning för att varje dag ligga på 0. Alltså äta energi för att sedan träna bort det. Om hon inte lyckas klankar hon ner på sig så extremt för att sedan avsluta inlägget med en bild på någon perfekt kändis.
Man kan tro att när man som jag går på en sådan här diet, blir så pass avskräckt att jag känner ”ALDRIG MERA”, men om sanningen ska fram är det precis tvärtom. Nu kan jag förstå dem som svälter sig på ett annat sätt. Jag känner redan nu hur mitt tankesätt ändras, att jag kanske borde ta bort en shake per dag, liksom se hur det skulle kännas. Hur man i ens tankar funderar hur man kan pusha sin kropp ytterliggare för att snabbare kunna gå ner.
Det är läskigt, men som olivia förklarade för mig ”Detta är bara ett projektarbete” och eftersom detta bara är ett projektarbete byter jag ut min sista shake mot lite soppa, för jag tänker inte falla dit, jag vill inte falla dit.
perfektion-enligt google
